Forskningsprojekt
I labbet pågår ett flertal forskningsprojekt, några pågående och några avslutade.
Stockholm Heat II
Eftersom våra städer blir varmare på grund av klimatförändringarna kan högupplösta värmedata användas för att studera urbana värmemönster och trender relaterade till stadsform och grönska för att hjälpa stadsplanerare att utforma begränsningsstrategier och hjälpa medborgarna att fatta välgrundade beslut om var de befinner sig.
Projektperiod: 2023-2024
GEMINI: Digital tvilling för övervakning och prognostisering av utsläpp
För att stödja politiska beslut kommer projektet använda en digital tvillingmodell, GEMINI, för övervakning och förutsägelse av utsläpp i städer.
GEMINI samlar data från flera källor i en enda plattform och använder data/AI-analys och simuleringstekniker för att på ett holistiskt sätt skapa systemförståelse och kunskap. Den kopplar också samman IoT-sensordata som grund för kunskapsbaserat beslutsfattande med inriktning på olika aspekter av hållbarhet och politiska insatser i städer.
Projektperiod: 2023-2024
Koldioxidbudgetering i byggd miljö och privat konsumtion
Projektet avser att undersöka en bred forskningsfråga:
Hur kan koldioxidbudgetering, som även omfattar byggnaders utsläpp och konsumtionsbeteende, göras för en stadsdel som Kista?
Att undersöka den byggda miljön ger oss chansen att kvantifiera koldioxidavtrycket från statiska urbana tillgångar: byggnader. Det skulle dock vara mycket missvisande att utföra en analys som betraktar staden som rent statisk: byggnader används av företag, butiker och människor som ständigt rör sig för att använda dessa byggnader - därför måste bedömningen av alla urbana funktioner hantera flera tidsmässiga och rumsliga skalor. Vi har alltså för avsikt att besvara forskningsfrågan genom att lägga till den tidsmässiga och rumsliga variationen av konsumtion i Stockholm, med Kista som utgångspunkt.
Projektperiod: 2023-2024
Trygghet i Kista
Trygghet kan upplevas olika beroende på om du bor i ett område, arbetar i ett område eller besöker ett område. I det här forskningsprojektet kommer forskarna titta närmare på upplevd trygghet i Kista, en kunskap som är viktig när man ska planera och bygga bostäder.
Projektperiod: 2023-2024
Trygghet med AI
I den här studien använder vi en kombination av datakällor för att med AI skapa en karta över trygghet i Stockholm. Det slutgiltiga målet för forskningen för att utveckla en prototyp för en långsiktig mätplattform som använder AI som går att reproducera.
Vad är det som gör en stad trygg och vad är det som gör att människor känner sig trygga. Och hur förhåller sig trygghetsmönster till det fysiska och sociala stadslandskapet enligt olika datakällor? Skiljer de sig mellan olika delar av populationen och hur?
Projektperiod: 2021-2022
City Change
Nya byggen och stadsutvecklingsprojekt kan leda till såväl avsiktliga som oavsiktliga följder för den omedelbara omgivningen liksom för en större stadskontext. Det här projektet avser att undersöka och utvärdera vilken inverkan specifika utvecklingsprojekt har för att skapa en djupare, mer raffinerad och genomgripande förståelse för vilken slags kontextuella effekter projekt har.
Projektperiod: 2021-2022
Urban Segregation
Urban segregation och ojämlika livsvillkor är samtida och angelägna utmaningar. Stockholms fortsatta utbyggnad ses som en möjlighet att utveckla staden i en mer socialt hållbar riktning, som karaktäriseras av minskad segregation och mer jämlika livsvillkor.
Projektet kommer analysera hela Stockholm, och göra nedslag vid ett urval av offentliga platser. Vi kommer att fokusera på platser som har betydelse för socialt utbyte och erbjuder ett utbud av samhälleliga resurser i det vardagliga livet.
Sensing platform
Luftkvalitet, värme, buller. Dessa är de tre miljövariablar som påverkar människors välbefinnande mest i städerna. De är även hyperlokala, snabbt föränderliga fenomen som är svåra att skildra.
Sensing Platform-projektet syftar till att föra miljödata till medborgarens dörr: Genom att samla in, analysera och visualisera hyperlokal miljödata för att studera ett antal urbana fenomen (t.ex. luftkvalitet, vägkvalitet och termiska läckor från byggnader) strävar vi efter att skapa handlingsbar insikt för allmänhetens bästa.
Etik
Utvecklingen och implementeringen av AI-applikationer för Stockholms Stad kommer att aktualisera en rad etiska frågor och värdekonflikter. Att identifiera och ta itu med dem på ett ansvarsfullt och hållbart sätt (socialt såväl som miljömässigt) är nödvändigt för en framgångsrik utveckling av den smarta staden.
Förutom ett engagemang för akademisk spetskompetens kommer projektet att informera om intressenter och fokusera på praktisk relevans. De två delarna kompletterar varandra och ger projektet en bra balans mellan teoretisk och empirisk en kombination som på ett rimligt sätt genererar tillämpliga och användbara resultat.
Obalanserade flöden
Det här projektet har som mål att stärka Stockholms transportsystem genom att analysera ”obalanser i flöden”. Obalanser i flöden syftar på stora skillnader i restid mellan två platser i en stad för olika transportmedel.
Det här projektet kommer att identifiera relevanta obalanserade flöden i Stockholm. Det kommer också att identifiera lösningar, på kort och lång sikt, som ingår i den verktygslåda som finns att tillgå hos KTH:s och MIT Senseable City Labs intressenter. Det övergripande målet med projektet är att hitta rätt plats för nya transportmedel och en bättre blandning mellan bostäder och kontor/tjänster med mera som gör att människor använder effektivare, billigare och mer miljövänliga transportmedel.
